Konstnären Gösta Lindqvist

Vilken underbar målning!  -"Hommage á Edgar Varèse"
som Gösta Lindqvist målade
2009.






Vem var Edgar Varèse, och varför får han en hyllning, en "hommage"?







Edgar Varèse, född i Paris 1883, död i New York 1965, var kompositör och pionjär inom elektronmusiken, influerad av bland andra Debussy och Stravinskij.

Varèse beskrev ett av sina musikverk som "ett musikaliskt rum  med melodiska trådar och klangblock". Denna beskrivning i ord   omvandlar Gösta Lindqvist till en bild: på hans målning kan man ana ett rumsperspektiv, svarta ("melodiska") trådar som i ett notsystem, och färgfläckarna motsvarar de "musikaliska klangblocken".






Effekten blir intressant - och vacker - en ansamling av lysande gula, röda, orangea fält med inslag av andra färger som grönt och svart.

Målningen är stor, 160 cm x 160 cm, och dominerar helt den vita vägg den hänger på.


.

- Gösta Lindqvist målar i olja, akryl och äggoljetempera. Han har några återkommande motiv i sina bilder: violinen, som han själv spelar, en ryttare, landskap, senast också Näcken. Hans målningar har gått från det figurativa, föreställande, till det alltmer abstrakta.

 

Landskap, Brösarps backar,Österlen

Vart går du, Giacometti?

 
Näcken, vid vattenfall (Bohuslän)

Fritt efter Corot

(Vem var Jean-Baptiste-Camille Corot? - Fransk landskapsmålare, 1796 - 1875,
som målade bl.a. så här: - men målningen ovan är inspirerad av en etsning med två figurer av typ sittande fader och stående barn -

 landskap av Corot )

Violin

Röd etyd

Fiol 1

Hommage á Edgar Varèse, 2009

Se också den här videon där konstnären själv berättar om sin konst

http://vimeo.com/17197418

(produktion Tomelilla konsthall).

 

Gösta Lindqvist

( Bilderna återgivna med tillstånd av konstnären. )

International Herald Tribune 18 februari 2011

På torsdagen den 17 februari sköts i Bahrein minst fem människor  ihjäl av militären under  folkets demonstrationer för frihet och demokrati, meddelar International Herald Tribune 18 februari, och publicerar samtidigt nedanstående bild:

                                                                                                                                                                Foto John Moore/Getty Images-AFP

Det är Ahmed Abutaki som på bårhuset sörjer sin älskade bror Mahmoud Makki Abutaki, en av dem som dödats.

"Lägg märke till, att Gud ej tycker om religioner..."

"Jag tror på Gud mer än jag någonsin gjort förr, men jag tror ej på präster. Och lägg märke till, att Gud ej tycker om religioner. Ingenting blir så snart förvridet och förstört som en religion."

Vem skriver så? För 110 år sedan?

Det är den klarsynta Selma Lagerlöf i ett brev till sin väninna Elise Malmros i Landskrona (Selma Lagerlöf Brev I 1871 - 1902, i urval av Ying Toijer-Nilsson, Gleerups 1967). Hon fortsätter:

"Jag tror att Gud skulle ta det med ro om vi blev fritänkare allihop, bara vi arbetade, uppövade vår förmåga och gick härifrån jorden med en smula större duglighet, självbehärskning, måtta och ödmjukhet än vi hade då vi kom hit."

Hon utvecklar vidare i nästa brev, daterat 17 november 1899:

"Jag skall säga dig vad jag egentligen far ut emot i religionen, det är mot det andelösa, stillastående och tråkiga varmed den omger sig och när jag säger, att Gud ej tycker om prästerna så menar jag att de måtte vara av honom övergivna, då de till största delen förlorat all den mänskliga förmåga att roa och underhålla, som dock är tvungen sak i religionen...

...men våra präster veta intet, förnimma intet. De äro de torraste och klokaste av oss alla. Det ser du väl, att det är på tok med alla våra fint ordnade kyrkor....

Klostret på ön Patmos, Grekland, 2008


Du säger att jag skulle lära människorna att det är gudstjänst att utbilda sin förmåga, men jag är allt lite rädd för att predika...Nej, poeter skall göra själarna rena och vackra hos de läsande, sedan växer det nog vacker säd."

Här är Selma Lagerlöf före sin tid, eller tidlös. Dagens begrepp "empowerment" -  http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/122/15 %20att  att  ge kraft och makt till människor att själva välja och skapa sina liv, det är det hon talar om. Och vad gäller den kristna gudstron, så tror hon mera på den direkta kontakten mellan människan och Gud än på mellanhänder som präster, gudstjänstordningar, kyrkor.

Det är intressant, att just nu svarar några biskopar i Kyrkans tidning (2011-02-10) på hur de ser på Svenska kyrkans framtid, med anledning av att avgående biskopen i Visby stift, Lennart Koskinen, tycker Svenska kyrkan borde ägna sig åt krisanalys och självrannsakan.

Först ut att bemöta detta är ärkebiskopen. Att det råder kris i Svenska kyrkan håller han inte med om. Han menar att kyrkans folk bör samtala om: "Vad är vår uppgift som kristna i dagens samhälle för att överleva som kyrka..."

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, svarar på frågan om kyrkans uppgift så här:
"Det viktiga är att vi lever med Kristus och med varandra - i vilken organisation det än handlar om."

I intervjun med Modéus nämner denne Jesus Kristus fem gånger och Gud tre gånger, den Helige Ande en gång. - Detta är intressant! Av de övriga biskoparna nämner Koivunen Bylund och ärkebiskopen ingen gång vare sig Gud, Jesus eller den Helige Ande och Jan-Olof Johansson, biskop i Växjö stift, nämner Jesus en gång.

Detta säger något.

Modéus tycker inte frågor om form och organisation är viktiga. "Överhuvud sysslar kyrkan för mycket med frågor om gränsdragningar, och därmed att tala om vilka som är innanför eller vilka som är utanför." "Det gjorde aldrig Jesus. Kristus kom för hela mänskligheten, inte bara för de kristna. Och han hade inte fokus på det religiösa livets form utan på dess kärna och liv."

Så säger Martin Modéus i dag.

" Och lägg märke till, att Gud ej tycker om religioner. Ingenting blir så snart förvridet och förstört som en religion." - Så skrev Selma Lagerlöf för 110 år sedan. Hon vittnade i så många av sina romaner och noveller om den varma, enkla, goda gudstron. Hon fokuserade inte på formen utan på kärnan i religionen.

Hon också.

Donatellos David - och Michelangelos

Donatellos David, ca 1445, brons. Museo Bargello, Florens, Italien





David var en ung fåraherde, den yngste av åtta bröder, i Betlehem i Juda, när konung Saul med sitt israelitska folk var i krig med filistéerna.

Filistéerna samlade sig på ena bergssluttningen vid Terebintdalen, och Saul med sina trupper på den andra.

"Ur filistéernas led steg då fram en tvekampskämpe som hette Goliat". Goliat var tre meter lång och hade en hjälm av brons och ett harnesk med bronsfjäll som vägde kring 60 kilo. Goliat gjorde halt och ropade bort mot de israelitiska leden:

"Jag utmanar Israels här. Skicka fram en man som kan kämpa med mig." 

När Saul och alla israeliterna hörde filisténs utmaning blev de utom sig av skräck. Men David tog sin käpp, valde ut fem släta stenar i bäcken och lade i sin herdeväska. Med slungan i handen gick han emot filistén.

När Goliat fick  syn på David, fnös han föraktfullt åt honom: "Tror du jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?" frågade han.

Då sprang David med snabba steg fram mot Goliat, tog en sten och sköt i väg den med slungan. Stenen träffade Goliat i pannan så att han föll till marken.

David kastade sig framåt, ställde sig över Goliat och drog dennes svärd ur skidan. Sedan gav han Goliat dödsstöten och högg av hans huvud, allt med hans eget svärd.

När filistéerna såg att deras hjälte var död, tog de till flykten. 

- Denna dramatiska historia skall ha utspelat sig på 900-talet före vår tideräkning. Berättelsen, med ytterligare flera häftiga detaljer, står att läsa i Första Samuelsbokens 17:e kapitel.

-David är alltså den unge okände, skenbart obetydlige, ynglingen, som visar mer mod och djärvhet än hela konung Sauls armé. Det är denne David som Donatello 1445 avbildar med sin bronsstaty ovan, och Michelangelo 50 år senare med sin staty, i marmor, nedan.

När jag i min förra blogg skrev om "Snälla flickor som aldrig får chefsrummet" så illustrerades texten av Donatellos David - varför det?

Donatellos skulptur återger så exakt det ungdomliga och samtidigt nonchalanta övermodet hos David - man ser en ung man, avspänt naken, iförd krigarhjälm. I handen bär han svärdet, fläckat av Goliats blod. Självsäkert har David satt sin fot på den besegrades avhuggna huvud. David  har överraskat hela världen, och han vet sitt värde. - På samma sätt vet unga tjejer innerst inne sitt eget värde. - 




Michelagelos David, ca 1504, marmor, Galleria della Accademia
di Belle Arti, Florens, Italien


Michelangelos David är en annan David än Donatellos - en vacker man, men med en mildare, mer eftertänksam framtoning. Kanske är det ett porträtt som vill betona den andra sidan av David - hans konstnärliga, poetiska och musikaliska begåvning - David spelade ju harpa och komponerade sånger, många av dem underbart vackra, som hans 23:e psalm:

Herren är min herde, mig skall intet fattas,
han låter mig vila på gröna ängar,
han för mig till vatten, där jag finner ro.
Han vederkvicker min själ,
han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull.

Om  jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont,
ty du är med mig.
Din käpp och stav, de tröstar mig.

Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och låter min bägare flöda över.

Godhet allenast och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar,
och jag skall åter få bo i Herrens hus,
evinnerligen.


- Eller kanske Michelangelos skulptur är en bild av en något äldre David sedan denne, efter många ytterligare svårigheter och strider, efterträtt Saul och själv blivit israeliternas konung.  

Som enda tecken på den särskilda kraften hos den här mannen ser vi hans högra hand - tydligt överdimensionerad.

Snälla flickor får aldrig chefsrummet ...

Det är vi kvinnor själva som saboterar våra karriärer. Det är faktiskt vi som för egen maskin lägger på glastaket!

Hur då?

Genom att du spelar din könsroll också på jobbet - är den hjälpsamma, gulliga, som jobbar hårt hela tiden ( utan att förstå att det är på de överhoppade fikapauserna som man bondar, nätverkar  och skapar plattformar som är nödvändiga för att få stöd för dina idéer), och som ibland till och med gör andras arbetsuppgifter, för "det är enklast", och som alltid behöver känna dig omtyckt - och alltså inte vågar hävda din integritet.

Vad är det mer för krokben du lägger för sig själv? - Du inreder ditt arbetsrum som om det var ditt vardagsrum. Du låter folk slösa med din tid. Du beskyddar oduglingar. Du ger efter för översittare. Du låter jobbet inkräkta på ditt privatliv.Med mera. 

Lois P Frankel heter författaren till "Snälla flickor får aldrig chefsrummet - 101 omedvetna misstag kvinnor gör som saboterar deras karriär" från 2004, svensk översättning Brutus Östlings förlag 2006. Det är en mycket tänkvärd bok ( som också killar har glädje av).

- Vad är alla dessa karriärsaboterande misstag uttryck för? - Jag tror att det främst handlar om dålig självkänsla.







Men också en feltolkning av vad situationen på arbetsplatsen egentligen är: inte ett ställe där man säljer kläder, eller fakturerar, eller producerar tv-program.

Utan ett ställe som egentligen är en scen. Scenen för ett skådespel där sociala grupperingar bildas, som sedan kan vinna maktpositioner eller hamna i utanförskap. Det är i dessa grupperingar, eller i spelet mellan dem, som det avgörs var du själv hamnar i organisationen.

-Hur når du då vidare på jobbet?

Känn dig själv och vad du är intresserad av. Jobba på att utöka dina kunskaper, skaffa dig en nisch och håll dig uppdaterad där. 

Minns, att du arbetar alltid tillsammans med andra. Själva verksamheten är faktiskt mindre viktig än det sociala samspelet på jobbet - det samspelet kan stjälpa dig eller befordra dig. Några enkla regler:

Var vänlig, positiv och hjälpsam.
Tala inte illa om andra.
Intressera dig för andra - prata inte bara om dig själv... men var heller inte för sparsam med personlig information.


Hoppa inte över möten. Möten är ett tillfälle att se och bli sedd, informeras om vad som pågår och själv informera om vad du håller på med.

- Ja, Lois Frankels bok är en riktig guldgruva, full av konkreta råd hur du genom ökad självrespekt får större framgång på jobbet.


Bokens budskap kan sammanfattas i  insikten om att den kvinnliga konventionella könsrollen är så förkrympande, också när den tillämpas i arbetslivet.

Donatellos David, Florens, ca 1445 (Goliats avhuggna huvud under Davids fot)

Den rollen är också oärlig.

Egentligen vet du att du är både smart, kompetent och kul. - Stå för det!

Lois P Frankel. Snälla flickor får aldrig chefsrummet - 101 omedvetna misstag kvinnor gör som saboterar deras karriär. 2004, svensk översättning Brutus Östlings förlag 2006

Många brydde sig om självmordslarm på internet - mannen räddades

 

På Ljusdalspostens hemsida berättas följande:

 

Många larm om självmordsförsök

Ljusdals kommun/Ljusdals-Posten

En man i 20-årsåldern togs om hand av polis och fördes till sjukhus efter att han under söndagskvällen via internet hotat med att ta sitt liv med hjälp av tabletter.

Flera personer som var inne på nätet larmade polisen, som efter en timmes letande kunde hitta mannen i dennes bostad.

På sjukhuset konstaterades vid en första bedömning att mannen inte hade ådragit sig några livshotande skador.



Rosor till alla er som reagerade! Och agerade!

Ni räddade livet på den här unge mannen!

En sådan skillnad mot den brittiska incidenten i julveckan, se min tidigare blogg 11 01 06 ("Likgiltig, aggressiv och anonym på webben"), där en ung kvinna tog sitt liv efter att först ha meddelat detta på facebook, men ingen reagerade - tvärtom, man kom med anonyma, hånfulla tillmälen.

 Inte så att det skulle vara mer empati och socialt ansvarstagande  i Sverige än i England, men kanske har man läst om det första fallet och reagerat.

Det här känns mycket, mycket positivt och hoppfullt!

Det är viktigt att komma ihåg, att en självmordshandling ofta är impulsstyrd. Avbryts impulshandlingen kanske suicidhandlingen aldrig kommer genomföras.