(Den innerligaste, mest ömsinta musik som finns - lyssna medan du läser: http://www.youtube.com/watch?v=kV7pV4MzJIE )
Höga Visan ca 950 fKr
"... - Ja, såsom en lilja bland törnen,så är min älskade bland jungfrur.
- Såsom ett äppelträd bland vildmarkens träd,så är min vän bland ynglingar;ljuvligt är mig att sitta i dess skugga,och söt är dess frukt i min mun.
I vinsalen har han fört mig inoch kärleken är hans banér över mig.
Vederkvicken mig med druvkakor,styrken mig med äpplen,ty jag är sjuk av kärlek..."
Auguste Rodin: Kyssen, ca 1907, Rodinmuséet, Paris
Bara sju (tättryckta) sidor, från sid 850 till 857, är Höga visan
i 1917 års bibelöversättning:
"...Fikonträdets frukter begynna att mogna,vinträden stå redan i blom,de sprida sin doft.Stå upp min älskade, min sköna,och kom hitut.
Du min duva i bergsklyftan,i klippväggens gömsle,låt mig se ditt ansikte,låt mig höra din röst;ty din röst är så ljuv,och ditt ansikte är så täckt..."
Gustav Klimt: Kyssen, 1907
Höga visan är indelad i åtta kapitel, enbart kärlekslyrik.
Sandro Botticelli: Venus födelse, ca 1485
"...En tillsluten lustgårdär min syster, min brud,en tillsluten brunn,en förseglad källa.
Såsom en park av granatträdskjuter du uppmed de ädlaste frukter,med cyperblommor och nardusplantor,med nardus och saffran, kalmus och kaneloch rökelseträd av alla slag,med myrrha och aloeoch de yppersta kryddorav alla slag.
Ja, en källa i lustgården är du,en brunn med friskt vattenoch ett rinnande flöde från Libanon..."
Marc Chagall: Salomos Höga visa, 1958
Dateringen av Höga visan är osäker. Språket har vissa arameiserande drag, som antyder att den tillkommit efter fångenskapen i Babylon (ca 550 - 500 fKr).Andra menar, att innehåll och litterära konstruktioner pekar på att texten är betydligt äldre, och att Höga Visan har likheter med gammalegyptisk kärlekslyrik.
Bokens ursprung kanske då kan dateras till salomonska hovkretsar ( ca 950 fKr) i Jerusalem, under en tid då man hade mycket kontakter med Egypten.
"...Att se honom är såsom att se Libanon;ståtlig är han som en ceder.Hans mun är idel sötma,hela hans väsende är ljuvlighet.Sådan är min vän, ja, sådan är min älskade,I Jersualems döttrar."
"Vart har han då gått, din vän,du skönaste bland kvinnor?Vart har din vän tagit vägen?Låt oss hjälpa dig att söka honom."
"Min vän har gått ned till sin lustgård,till sina vällustrika blomstersängar,för att låta sin hjord beta i lustgårdarnaoch för att plocka liljor.
- Jag är min väns,och min vän är min,där han för sin hjord i bet
i 1917 års bibelöversättning:
Gustav Klimt: Kyssen, 1907
Höga visan är indelad i åtta kapitel, enbart kärlekslyrik.
Sandro Botticelli: Venus födelse, ca 1485
"...En tillsluten lustgård
är min syster, min brud,
en tillsluten brunn,
en förseglad källa.
Såsom en park av granatträd
skjuter du upp
med de ädlaste frukter,
med cyperblommor och nardusplantor,
med nardus och saffran, kalmus och kanel
och rökelseträd av alla slag,
med myrrha och aloe
och de yppersta kryddor
av alla slag.
Ja, en källa i lustgården är du,
en brunn med friskt vatten
och ett rinnande flöde från Libanon..."
Marc Chagall: Salomos Höga visa, 1958
Dateringen av Höga visan är osäker. Språket har vissa arameiserande drag, som antyder att den tillkommit efter fångenskapen i Babylon (ca 550 - 500 fKr).
Andra menar, att innehåll och litterära konstruktioner pekar på att texten är betydligt äldre, och att Höga Visan har likheter med gammalegyptisk kärlekslyrik.
Bokens ursprung kanske då kan dateras till salomonska hovkretsar ( ca 950 fKr) i Jerusalem, under en tid då man hade mycket kontakter med Egypten.
Bokens ursprung kanske då kan dateras till salomonska hovkretsar ( ca 950 fKr) i Jerusalem, under en tid då man hade mycket kontakter med Egypten.
"...Att se honom är såsom att se Libanon;
ståtlig är han som en ceder.
Hans mun är idel sötma,
hela hans väsende är ljuvlighet.
Sådan är min vän, ja, sådan är min älskade,
I Jersualems döttrar."
"Vart har han då gått, din vän,
du skönaste bland kvinnor?
Vart har din vän tagit vägen?
Låt oss hjälpa dig att söka honom."
"Min vän har gått ned till sin lustgård,
till sina vällustrika blomstersängar,
för att låta sin hjord beta i lustgårdarna
och för att plocka liljor.
- Jag är min väns,
och min vän är min,
där han för sin hjord i bet
... )